I mörka vintertider och med längtan till ljusare dagar tänker jag tillbaka på resan till Finland och Neste Rally 2015 som även är känt som Jyväskylärallyt.

Min svåger och jag hade länge varit sugna på att åka till Finland igen för att se på VM-rally och i mars 2015 bokade vi hotell, färjebiljett och rallypass. Som en extra krydda beslutade vi oss för att fråga våra fruar om de ville följa med och de var inte svårövertalade. Dels hade de aldrig varit i Finland och dels tycker de om roliga aktiviteter.

Som reskamrat hade vi svågerns Range Rover, ett trevligt fordon som passar ypperligt när det bär av till sträckorna i skogen. Dessutom har den gott om plats för bagage och människor.

På kvällen den 29:e juli körde vi ombord på Viking Line, för vi har alltid åkt med Viking på våra tidigare rallyresor. Efter att ha hittat våra hytter gick vi till restaurangen för att äta buffé, för så har vi alltid gjort på våra rallyresor till Finland. Mätta och nöjda gick vi sedan till baren för några öl och drinkar. Det fanns även disco vid baren och våra fruar frågade om vi ville dansa men vi tackade nej för dansar gör vi inte när vi är på rallyresa till Finland. De fick dansa med varandra istället med inblandning av några lössläppta vilsna själar.

Efter en kort natts sömn rullade vi av färjan och styrde mot hotellet i Jämsä och efter incheckning bar det av mot Paviljonki i Jyväskylä i en häftig regnskur. WRC1- och WRC2-bilarna var tillbaka efter shake down-sträckan och teamen började göra i ordning bilarna inför första sträckan som gick inne i Jyväskylä. Mest arbete fick Hyundai eftersom Thierry Neuville lyckades rulla och pricka ett träd men den reparationen gjordes inte i deras hospitality på Paviljonki. Även Craig Breen i WRC2 knycklade till sin bil men den reparerades inför publik och de fick ordning på den för vi såg den på första sträckan.

På stan bär nästan alla människor man ser en WRC-biljett runt halsen och varenda restaurang verkade fullsatt. Vi tog plats på en uteservering för hungern gjorde sig påmind och under tiden vi åt kom ett häftigt skyfall men vi kunde hålla oss torra under markiserna. Med mätta magar gick vi till SS1, Harju, som är en park i Jyväskylä. Bilarna startar nere i city och kör genom ett industriområde för att sedan passera genom parken. Från en hygglig position kom vi ganska nära banan. Bredvid oss, under ett partytält, satt ett gäng finska killar som intog en och annan öl och även lite starkare drycker men om de var där för bilarnas skull vet vi inte. De stod aldrig upp när bilarna passerade och framför dem stod det andra åskådare men de verkade ha kul i alla fall. Och det är en myt att finländare är ett tystlåtet folk.

Efter en lång dag somnade vi skönt efter en öl i baren på Hotel Jämsä och drömde om kommande dag med höjdpunkten, Ouninpohja.

Frukosten på hotellet var stadig med gröt, bacon och ägg, omelett mm. Laddade med mycket fett och kolhydrater bar det iväg till det berömda vägbytet på Ouninpohja. Eftersom vi var tidigt ute fick vi bra platser precis vid avspärrningen och trots lite moln på himlen kunde vi ha shorts. Det kändes som att det ändå var lite sommar i luften. Regnar gör det nämligen inte när vi är på rallyresa i Finland. Ouninpohja körs två gånger som SS4 och SS8 och vi bestämde oss för att stanna men byta plats när det var dags för SS8.

Tyvärr inte bästa blidkvalité men ljudet......

Innan det var dags för WRC-bilarna kördes en Nationell klass och jag tror den ingick i finska mästerskapen. Mitt på raksträckan fanns det ett konstgjort hopp och många av bilarna hade problem, inte med hoppet utan med landningen. Totalt var det omkring 5 bilar som blev kvar vid sidan av vägen. En Toyota Starlet landade så illa att kartläsaren fick föras till sjukhus med helikopter.

Rallybaren på Hotel Jämsä

Några problem med landning efter hoppet hade inte WRC-bilarna. Ogier och Meeke var värst, vi kunde inte höra att någon av dem släppte av på gasen. Efter att ha varit två meter upp i luften landar dessa bilar utan minsta protest eller kursavvikelse tack vare den fantastiska fjädringen.

Fredagens äventyr avslutades på Hesburger i Jämsä för så brukar vi göra på våra rallyresor till Finland.

På lördagen var vi på sträckorna 13 och 17, Surkee. Det är samma sträcka som körs två gånger men vi bytte plats mellan sträckorna. På SS 13 stod vi på ett fält vid ett vägbyte och här var det mycket folk medan vi på SS17 också stod vid ett vägbyte men inne i skogen. På båda ställena hände inget dramatiskt men däremot är det imponerande att se hur förarna hanterar bilarna i de farter det rör sig om.

Pizza på Himos avslutade lördagens utflykt för så brukar vi göra på våra rallyresor till Finland. Sedan fortsatte vi till hotellet för biljard och några öl.

Rallyts sista sträcka avgjordes 6 mil norr om Jyväskylä och eftersom vi hade 6 mil till Jyväskylä tyckte vi det var för långt att åka och dessutom ville vi inte vara sena till båten som skulle avgå 20.00. För att låta våra fruar se något annat än rallybilar beslutade vi att avsluta vår rallyresa i Åbo med fika, promenad i det fina vädret och traditionsenligt en matbit på Dennis Pizzeria. När båten lagt ut passade vi på att se Åbo Skärgård från soldäck och det är alltid vemodigt att lämna det finska äventyret. Även om man lika gärna kunde vara i Kina språkmässigt så är Finland ändå charmigt och atmosfären kring rallyt gör att man vill återvända.